4 dagar efter ägglossning och har så känt på mig att jag inte är gravid, trots att vi lyckats time:a ägglossningen perfekt. Kroppen känns inte gravid, vilket jag inbillar mig att den skulle göra om jag verkligen var gravid. När jag var gravid så hade jag ju en så stark känsla av det, den här gången har jag varit mer vilsen än nånsin. Flera gånger har jag trott att jag varit gravid, å haft fel. Nu tror jag ju inte det, även om jag förstås hoppas.
Det känns som att den inställning jag får börja ha framöver är just att jag inte är gravid; att det liksom är utgångspunkten. Å skulle det plötsligt komma tydliga tecken på att jag är gravid skulle jag förstås kunna testa mig (inifrån-ut). Just nu är ju inställningen mer att man granskar alla känningar i kroppen och tänker att de kan vara tecken på graviditet (utifrån-in).
Samtidigt tycker jag att jag är på bra humör, livet känns roligare än på länge trots att det är mörkt ute. Jag har kommit igång med löpningen och jobbet är kul! Lagom utmanande som bäst! Å jag känner hopp i att även om vi inte skulle lyckas bli gravida så skulle vi kunna leva ett väldigt lyckligt liv. Ett syskon till Wilma vore bara en bonus.
Kommentarer
Skicka en kommentar